Inom möjlighetens ramverk

Några av de bästa bild- och videoupptagningarna på svävande objekt av främmande ursprung har vi våra satelliter och rymdfarkoster att tacka. Precis som är fallet med våra atombombsexperiment så verkar vårt engagemang inom rymdprogrammen ha en attraherande effekt på oförklarliga fenomen som bäst kategoriseras under fliken "UFO". För en bra sammanfattning rekommenderar jag Best of STS-filmen som återfinns i slutet av ett tidigare inlägg, syftet med det här inlägget är emellertid att tackla ett nytt klipp som är taget från en live stream från ISS.

På den internationella rymdstationen ISS finns det mängder av kameror både inuti och utanpå. Dessa live streamar, efter förmåga, kontinuerligt på Ustream. Under den tidsperiod som detta pågått har hängivna entusiaster studerat och spelat in detta material, och i de fall som mystiska objekt dykt upp, också publicerat filmstycket på kanaler som exempelvis Youtube. 

Kvaliteten varierar, men det finns upptagningar som är mycket intressanta. Den 17:e mars fångades kanske den bästa videoupptagningen någonsin (för offentliga åskådan) av ett - under förutsättning att det är autentiskt material - rymdfarande objekt icke av denna värld. 

Skummar man igenom kommentarsfältet framgår att Youtube-kanalen secureteam10 som lagt upp videon har fått den skickad till sig av någon. Av vem exakt framgår inte. Andra Youtube-användare påstår att de tittade på streamen när det hände, inget att lägga tyngre vikt vid, men ändå. För närvarande har klippet nära 230k visningar, secureteam10s övriga videos snittar på 30k.

Vidare har ifrågasatts att filmsekvensen inte återfinns i det arkiverade Ustream-materialet från ISS. secureteam10 har emellertid en poäng när hen säger att sekvensens frånvaro på den officella kanalen snarast är att förvänta, NASA städar naturligtvis undan dylikt material. Vi kan inte heller förvänta oss manipulerat material på nämnda kanal: ifrågasättandet vilar alltså hur som helst på en meningslös grund.

Som ett par personer har påpekat så påminner det okända föremålets utseende om CGI (datoranimerad grafik), och då är det i huvudsak skärpan och färgen som kan ifrågasättas. Allt som allt går inte filmklippets autencitet att leda i bevis, så spekulationens slussar står öppna. 

När man som i det här fallet har att göra med något som presenteras som bevis av klaraste graden, blir man automatiskt väldigt försiktig. Samtidigt vore det högst komiskt att avfärda, om det som skildras faktiskt är sant. Antagligen avgörs det på i hur hög grad man tillåter att universums pärlor får se animerade ut. 

De flesta omfamnar nog idéen om att annat avancerat liv inte bara kan, men också har uppstått i universum. Vad många nog inte tänker på är frågans hela vidd. Exempelvis var drar vi då gränsen för hur långt deras utveckling kan ha nått? ... Är existensen gränslös? 

Vederbörande tror att det som skildras i klippet absolut ligger inom Rimlighetens ramar. Mysteriet består härmed tills en eventuell bluff uppdagas, och jag antar att för den skeptiske är det omvänt, även om det förmodligen krävs att objektet i fråga landar i dennes trädgård. 

--

Appropå fantastiskt/otroligt-videomaterial, gick Dr. Roger Leir nyligen bort. Han var en relativt underhållande figur på den ufologiska arenan, som främst gjorde sig ett namn inom subkategorin ”utomjordiska implantat”. Hans bok ”Aliens and the Scalpel” bör räknas till klassikerna inom ämnet. Under en rad besök i Turkiet påstås han ha fångat ett återkommande ufologiskt objekt på en detaljerad videoupptagning, där man till och med kan se några av skeppets inte så mänskliga passagerare.

Även om jag hellre känner mig blygsamt benägen att fria i fallet ovan, så har jag desto svårare att köpa vad som målas upp för oss i Dr. Leirs film. Utan att hitta något i filmen som uppenbart får varningsdetektorerna att blinka, och utan att ha någon anledning att ifrågasätta Dr. Leirs ärlighet, vill jag ändå avvakta med den friande domen. Man tycker att det här också borde ligga inom ramverket för vad jag anser vara möjligt, men som alltid är fallet när man rör sig i mystikens sfärer, kan gränsernas tydlighet alltför ofta liknas vid dimman i ett moln. Avgör själva, men tillåt er ha några visdomsord från secureteam10 i bakhuvudet när ni gör det 

To Question does not mean to blindly deny. Let's remember that.

UFO-fenomenet ur ett bevisperspektiv

Vad krävs egentligen för att övertyga någon om att intelligenta väsen har interagerat med oss såväl passivt som aktivt genom historien?  Det beror på vem man ska övertyga, och framför allt, om personen i fråga är benägen att bli övertygad, vilket är fallet mer sällan än man tror. 

”Jag behöver bevis” - En högst vanlig respons när diskussionen tar en riktning mot paranormalare trakter; och inte så orimlig heller. I alla typer av fall när något av allvarligare natur har eller sägs ha ägt rum bör någon form av stöd för utsagan spela roll i huruvida vi tar det för sant eller inte; och i regel gäller ju mer fantastiskt påståendet är, desto viktigare att beviset håller vatten, eller som Carl Sagan sa "Extraordinary claims require extraordinary evidence". Hur står det då till med bevisföringen på det ufologiska planet?

Det finns två viktiga typer av bevis som har skiftande betydelse inom esoterika beroende på vilket specialområde man dansar kring:

1. Vetenskaplig bevisföring vilket innebär statistisk regelbundenhet samt kravet på att resultatet ska gå att återskapa.
2. Vittnesbevisning, en form av bevisföring som rättsväsendet använder sig av i mycket hög grad. I regel gäller ju pålitligare vittne, desto högre bevisvärde.

Kategori 1. har uppenbart större värde då det finns en stor avsaknad av den samt att det här rör sig om så pass fantastiska händelser och påståenden att enbart vittnesmål inte räcker för att folk ska låta sig övertygas om rymdbrödernas, själens eller yetins realitet. För de flesta så innebär det nämligen att de måste revidera hela sin världsbild. Härmed börjar också komplexiteten i frågan om bevis och dess effektivitet.

Phoenix Lights-incidenten 1997, mycket väldokumenterat fall med hundratals framträdande vittnen och även (begränsade) mängder bildbevis.

Jag lyssnade nyligen på en intervju med historikern tillika ufologen Richard Dolan, där han på frågan hur kan kom in på ufo-ämnet nämner att han för 20 år sedan ställde sig frågan: Har det amerikanske försvaret haft ett seriöst intresse för ufo-fenomenet, och i så fall varför? Svaret är bevisligen ja på huvudfrågan, vilket bland annat följande 12 officiella myndighetsdokument styrker. Läser man vad som framgår i rapporterna kan man även ana sig till svaret på följdfrågan.

Förvisso hamnar detta snarare i beviskategori 2 än 1, men med tanke på att samma organ som under tidpunkterna för rapporternas tillblivelse officiellt inte bara förnekade fenomenens existens men också gjorde sitt yttersta för att förminska alla som hade en positiv hållning i frågan, hamnar det hela i lite av en gråzon där det inte är så svagt som vittnesmål men inte heller så starkt som laboratorieresultat. Likväl är det uppseendeväckande; frågan om existensen av en mer omfattande mörkläggning ter sig i ljuset av detta som högst legitim.

I en post i min tidigare blogg nämnde jag The Disclosure Projects ambitiösa presskonferens från maj 2001, där en stor mängd prominenta personer inom militär, industri och offentlig sektor vittnar om sina personliga erfarenheter rörande ufo-fenomenet och kringliggande ämnen (som t.ex. strukturer på månen). Respekterade personer som sätter sina anseenden på spel, och i flertalet fall även fått sina karriärer förstörda - varför?

Domstolar världen över lägger enorm vikt vid personliga vittnesmål; att enstaka sådana inte kan tas på överdrivet allvar, i synnerhet när det handlar om områden som bäst kan beskrivas som magiska och fantastiska, är förståeligt. Det blir emellertid mindre förståeligt när vidden av dessa sträcker sig tillbaka till historiens början fram till idag, och återberättas av tusentals och åter tusentals från alla tänkbara samhällsklasser, jorden över.

--

Avslutningsvis skulle jag vilja belysa en av de mest uttjatade och ärligt sagt, mest ignoranta kommentarerna som ofta adresseras i vederbörligt sammanhang: "varför finns det inget bildbevis?". Det både finns och fortsätter att dyka upp nytt material hela tiden. Problematiken rörande just bild och film är att det idag är lättare än någonsin att förfalska sådant material, vilket ovillkorligen leder till att det är omöjligt att veta vad som är på riktigt och vad som är manipulerat. Tendensen hos frågeställaren brukar därtill vara att antingen förkasta materialet för att det är av för dålig kvalitet, "det kan vara vad som helst", eller avfärda det med anledningen att det är för bra för att vara sant, "det måste vara fake". Tyvärr känner jag mig tvingad att allt som oftast hålla med. Det finns dock undantag.

Summa summarum måste dock understrykas att även om det finns otaligt som pekar på den inledande satsens realitet, så kvarstår fortfarande mer eller mindre avgörande följdfrågor rörande ursprung, agenda, omfattning o.s.v.. Börjar man nysta finner man sig snabbt i gränslöst territorium.