UFO-frågans implikationer (Del III/Utbrytarcivilizationen)

En kontroversiell förlängning av frågan om besökarnas realitet handlar om huruvida vi (läs: några av oss) kommit över deras teknologi. I denna tredje del av UFO-frågans implikationer ska vi titta närmare på vad något dylikt kan innebära. Än en gång är det Richard Dolans tankar* som står som mall för inlägget.

Många har säkerligen hört talas om Roswell-incidenten, då en farkost av okänd härkomst kraschade i öknen utanför staden Roswell, New Mexico, 1947. Det första dygnet rapporterade media om händelsen som en genuin UFO-kraschlandning, men dagen efter förklarar militären att allt var en störtad väderballong. Media har inget annat val än att köra på det.

Det finns mycket som argumenterar för att en främmande farkost faktiskt kraschade i Roswell den där sommaren. Likaså för att det hänt fler gånger, på andra platser under andra tidpunkter. Eftersom Roswell är ett tacksamt exempel använder vi  det i följande tankeexperiment.

Upptakten

Ett par år har gått sedan andra världskrigets slut. Världen befinner sig fortfarande i ett omtöcknat tillstånd: åtskilliga miljoner människoliv har slocknat, städer har förvandlats till aska och två supermakter rustar för fullt inför vad som ska komma att kallas det Kalla kriget.

Som om inte huvudvärken vore nog inkommer en rapport om att en störtad farkost av okänt ursprung har påträffats inte avsevärt långt ifrån de områden där man både tog fram och provsprängde de första atombomberna. Media har redan fått nys om situationen, flertalet vittnen står redo att ge intervjuer – „..Mr. President?“

Om man tar hänsyn till den historiska kontexten faller det sig ganska naturligt att locket lades på. Inte bara undvek man de bekymmer som omvärldens ängslan och frågor hade inneburit, det förde också med sig ett tillfälle att i lugn och ro studera den exotiska teknologi som fallit ned i deras knän. 

Beslutet om mörkläggning tas: göm undan vraket på lämplig plats, därefter förneka och förlöjliga hela ämnet. Högsta hemligstämpel gäller, ju färre som känner till det desto bätttre. Dessutom kan man finansiera projektet genom militärens hemliga budget** utan att någon ser var pengarna går till.

Trots att det är några av tidens briljantaste hjärnor som rekryterats till projektet tar det sannolikt år innan de börjar förstå ens en del av teknologin som påträffats i vraket. En del av upptäckterna kanske medvetet läcker ut genom industriella kanaler, så som Lt. Philip J. Corso i sin bok „Dagen efter Roswell“ hävdade att Pentagon gjorde; teknik som fiberoptik, laser och kevlar. Medan en del fynd stannar i de djupaste av bergvalv.

Allteftersom åren går fasar man ut projekten till den privata sektorn, då såväl finansiering och säkerhet, såväl som mänskliga och tekniska resurser, är av högre kaliber hos de största företagen. 

Fas 2

Vi föreställer oss att forskarna efter många år klurar ut rymdfarkostens motor som kan skärma av sig från gravitation. De upptäcker också att den kan drivas av jordens magnetfält. De profana effekter de skulle innebära för mänskligheten om dylik information kom till allmänhetens kännedom är knappast svåra att föreställa sig. 

I mitten på 90-talet läcktes den här videon från Nellis Test Range, samma område som Groom Lake och "Area 51". Videon är autentisk och porträtterar av allt att döma en av våra egna kreationer. Det börjar några minuter in.

Självklart behåller man upptäckten för sig själv. Så som forskning fungerar leder genombrott till nya upptäckter, som i sin tur banar väg för nytt territorium. Om man säg, för 60 år sedan upptäckte ett sätt att skärma av gravitation på, var är man i så fall idag? Röra sig genom tid, eller hål i rumsdimensionen? Besöka andra planeter, kanske till och med stjärnor? 

Vi har att göra med en nivå av teknik så vida överstigande allt vi har idag, att den grupp människor som har den till sitt förfogande enligt alla definitioner kan klassificeras som en egen civilization: en de facto utbrytarcivilization.

För detta Lockheed Skunk Works chefen Ben Rich och en F-117A Nighthawk.

Rena spekulationer, förvisso, om det inte vore för ett antal nämnvärda visselblåsare och vittnesmål som bistått med information som antyder att scenariot sannolikt är verklighet. Följande namn är högst relevanta: Leonard Stringfield, Barry Goldwater, Dr. Robert Sarbacher, Dr. Eric Walker och Ben Rich, chef för Lockheeds Skunk Works-division 1975-91, som gjorde en rad högintressanta uttalanden strax innan hans död, bland annat:

“We already have the means to travel among the stars, but these technologies are locked up in black projects, and it would take an act of God to ever get them out to benefit humanity. Anything you can imagine, we already know how to do.” 

Oavsett vad, kan jag inte släppa tanken på att det verkligen existerar en gren av mänskligheten som mycket nyligen i vår historia tog steget in i en ny ålder. När allt kommer omkring finns det människor i Amazonas, ovissa om vår civilization, vad är det som säger att vi är längst ut på den andra änden? Inget. Å andra sidan förblir det så tills någon av dem ger sig till känna. 

Källor och asterisker:
*Ett utmärkt föredrag om ämnet kan ni se här, det är Richard Dolan själv som håller i det. Värt att nämna är att Dolan utgår från att utbrytarcivilizationen sprungit ur teknologi från främmande farkoster. I den 8:e sessionen av Law of One-materialet behandlas och bekräftas civilizationens existens, men istället för att den startade i och med UFO-skrot nämns istället Nikola Teslas privata dokument - vilka tillskansades av underrättelsetjänsten omedelbart efter hans död - som startskottet.

**På engelska "Black Budget", pengar öronmärkt för konfidentiella, oftast militära, projekt. Enligt Snowdens material låg den „mörka finansieringen“ år 2013 på - hör på den här - 52,6 miljarder dollar. Exakt var de tar vägen är det ingen som vet.

UFOs for the 21st Century Mind, Richard Dolan, Richard Dolan Press, 2014
Seriestrippen kommer från http://www.comicstripper.co.uk/

UFO-frågans implikationer (Del II/Energisamhället)

Föreställ dig följande scenario:

Det är en vacker sommardag, du och en skara bekanta är ute i trädgården och grillar. När så eftermiddagen börja glida över till kväll ser en av er något på himlen. Till en början kanske ni nöjer er med att kalla det flygplan, eller helikopter; men allt eftersom objektet kommer allt närmare inser ni att det är helt ljudlöst, cirkelformat och gigantiskt, över 300 meter i diameter. Farkosten fortsätter att styra mot er tills den plötsligt stannar rakt ovanför sällskapet, fortfarande på relativt hög höjd förvisso, men tillräckligt nära för er att urskilja att den roterar motsols, där hängandes i luften, fortfarande ljudlöst. Sällsamma vita ljus pulserar i oberäkneliga sekvenser på undersidan. Några minuter går och just när en känsla av obehag börjar smyga sig på ser ni i förundran hur föremålet delar sig i fyra delar som vardera, på bokstavligen ett ögonblick, sticker i väg åt varsitt håll, ett åt norr, ett syd och de andra två öst respektive väst. ☸

Vittnet och dennes sällskap utgjordes av två musiklärare, en laboratorietekniker, en tekniker anställd på Texas Intruments, en polisofficer och en förskolelärare. Händelsen inträffade den 15:e maj 1976, i staden Hydes i delstaten Maryland, USA. Den återberättas i Richard Dolan's bok från 2014 och finns att läsa i originalform här. Det är en av de tusentals rapporter som återfinns i National UFO Reporting Centrals arkiv.

--

Vad än farkosten använde som energikälla kan vi med stor säkerhet antaga att det inte var fossila bränslen som drev den. Även om både utseende och beteende kan variera kraftigt de besökande intelligenserna emellan, så är en sak säker: deras tekniska nivå är vida överlägsen vår. Vi kan förstås bara drömma om vilken typ av energi de använder, men av allt att döma verkar det röra sig om något som är både rent och otaligt mer energirikt än något vi kommit på.

 James Nichols tolkning av en UFO-incident i Puerto Rico 1988. Mängder av vittnen observerade senare hur farkosten delade sig i två triangulära delar som flög iväg i ofattbar hastighet.

För att komma närmare ett svar bör vi minnas att de rådande akademiska modellerna av verkligheten är begränsade. Energiprincipen som är en av grundpelarna inom naturvetenskapen säger att energi varken kan skapas eller förgöras. Empiriska observationer talar för utsagans giltighet, medan förutsättningen att universum har ett slutet ursprung underminerar resonemanget. 

En mänsklig varelse är oförmögen att intellektuellt greppa konceptet Evighet/Oändlighet. Det faller sig därför naturligt att vi utgår från det ändliga när vi resonerar oss fram till en förklaringsmodell. Därför är idén om en oändlig energikälla absurd för de rådande akademiska auktoriteterna och deras anhängare. Om man däremot föreställer sig att världen är sprungen ur Oändlighet faller det sig snarare som en självklarhet.

--

Den moderna människans samhälle är extremt beroende av energi. Vi utnyttjar flera olika källor för att kunna tillgodose försörjningen, bland annat vatten, vind och fission. Eftersom efterfrågan på energi, i synnerhet av bränslekaraktär, är konstant har petroleumindustrin varit en dominerande världsekonomisk kraft de senaste hundra åren. Det är synd, inte minst för de negativa konsekvenser det haft och fortsätter ha på omvärlden.

Det är viktigt att komma ihåg energiindustrins roll i världssamhället när vi tillåter oss spekulera kring rena och effektiva alternativ till det vi har idag. Effekten av fri energi skulle transformera världen som vi känner den över en natt. Vem som helst som ägnar lite tid åt frågan inser det. Det positiva följderna för mänskligheten är uppenbara, likaså de negativa, för BP & Co. d.v.s. .

Mystik må vara en av slutsatserna som de främmande intelligensernas därvaro tydligt understryker, en mer direkt och på många sätt viktigare implikation är upplösningen av en giftig och destruktiv beroendeställning som lamslagit planeten och oss i över ett decennium. Det kan finnas många revolutioner, men få är dem som tar oss till stjärnorna.