Nyligen dök UFO-fenomenet upp som samtalsämne när jag satt och drack brygd med en arbetskollega efter arbetet. Han var precis som majoriteten inte alls insatt i ämnet men hade detta faktum till trots inga problem med att avfärda hela fenomenet som strunt, planeten Venus, mental ohälsa etc.. Han representerade därmed genomsnittsmedborgaren mycket väl när det kommer till sådana här frågor. Vad som jag själv alltid finner lustigt är att när man lugnt och sansat ifrågasätter en persons hållning i en dylik situation så måste de alltid - naturligtvis eftersom de inte satt sig in i ett enda fall - falla tillbaka på det något simplistiska "De beter sig inte som de borde", vilket oftast syftar på att en främmande intelligens självfalletvis borde landa i valfri storstad och då på lämpligast manér hälsa på oss jordbor. Det hela mynnar alltså oftast ut i en spekulativ fråga om kommunikation.
Många faktorer tas emellertid ofta för givna. Även om vi förutsätter att ett annat intelligent väsen både kan och vill kommunicera med oss, så måste man fråga sig vilka förutsättningarna är för att även vi ska kunna och vilja, och det görs sällan. Kanske får kommunikation heller inte inledas? Oavsett scenario hade konsekvenserna av global kommunikation med en främmande livsform varit enorma - världsomvälvande. Därav är jag också personligen mycket förtjust i tanken att kommunikation får ske, men endast på villkoret att sättet det sker på kan ifrågasättas, något som därigenom lämnar den fria viljan okränkt. Att jag är öppen för meddelanden via medium är då, och även sedan länge, givet. Fascinerande information finns att tillgå som genererats på detta sätt, bara man är vaksam över innehållet och de omkringliggande omständigheterna är det inte svårt att med intellektet som verktyg gardera sig för nonsens.
--
--
En incident som tar konceptet med ifrågasättbar kommunikation steget längre (eller kortare beroende på hur man ser på det) är känd på engelska som Southern Television broadcast interruption. 1973 blev signalen för en engelsk nyhetssändning kapad av en gestalt som presenterade sig som Vrillon, representat för en intergalaktisk federation vid namn(?) Ashtar Galactic Command. Det är endast ljudet som kapas, så bildmaterialet rullar på precis som vanligt medan Vrillons bombastiska tillika enigmatiska röst håller en 5 minuter lång monolog innehållandes budskap av idag rätt typisk New Age-karaktär.
Från officiella källor avfärdades incidenten snabbt som en bluff, med den simpla anledningen att det inte fanns några andra alternativ att överväga. Mycket riktigt var också sändningens signaler luftburna vilket öppnade för möjligheten till kapning - med en sändare i närheten och tillräckligt (läs: väldigt) mycket specialkunskap hade vem som helst alltså kunnat utföra dådet. Till saken hör emellertid att någon ansvarig för kapningen aldrig kunnat identifierats.
Med tanke på den ansenliga mängd tid som förflutit sedan incidenten ägde rum är det högst otroligt att man kommer få tag på någon person som man kan knyta det här till - tills vidare får det hela helt enkelt arkiveras under "orsak okänd". Helt oberoende av meddelandets sanna ursprung vill jag oaktat konstatera att budskapet i Vrillons monolog är det stora i den här episoden. Om än bitvis luddigt menar jag att utsagans grundelementet består övervägande av kärlek. Det är positivt. Positivt och tidlöst.
Det är sådant vi bör fylla våra hjärtan med.
