Vad skulle hända om en respekterad fackman stötte på obestridliga bevis för att utomjordiska livsformer uppstått? Och hur skulle reaktionerna se ut om en av våra marsrobotar fann ett stensediment på den röda planetens yta som såg ut att vara en fossil?
Dr. Richard B. Hoover är en forskare som hann med 46 års trogen tjänst inom NASA innan han gick i pension 2011. Hans specialitet var bland annat astrobiologi och extremofiler, inom vilka områden han gjorde banbrytande upptäckter. NASA utnämnde honom t.o.m. till "Årets uppfinnare" 1992. Med en sådan diger bakgrund som Dr. Hoover har, måste man fråga sig vad det är som pågår när hans undersökningar, som tre gånger officiellt slagit fast att fossiliserade mikroorganismer återfunnits i (relativt) nyligen nedslagna meteoriter, blir ignorerade.
Kort sammanfattat har han hittat fossiliserade mikroogranismer i diverse meteoriter som under de senaste århundradet fallit ned på skilda platser på jorden. Exemplaren saknar, precis som alla andra fossiler, spår av kväve. Processen som resulterar i noll kväve kvar tar åtskilliga hundratusentals eller miljoner år. Därför är det inte konstigt att han framförallt nämner den totala avsaknaden av kväve som ett bevis för att de är uråldriga och därmed inte är resultat av kontaminering.
Trots dessa obestridliga vetenskapliga bevis blir han motarbetad av kollegor som påstår att det trots allt måste röra sig om någon typ av ofrivillig överföring av jordsliga rester (sic). På bästa Kafkamanéer viftar NASA samtidigt bort det hela med att sådana forskningsresultat måste genomgå en viss nivå av referentgranskning. Något den oförklarligt nog aldrig i tillräckligt hög utrsträckning utsätts för.
--
Varifrån kommer då dessa rester? En eventuell kandidat kan vara Mars. Där hittade nämligen en våra utsända rovers (Opportunity) år 2004 en sten vars yta visade en mycket intressant irregularitet, som skulle kunna tas för de fossilierade kvarlevorna av en sjölilja; hade den återfunnits på jorden. För vederbörande räckte det med en kort genomgång av fossilbilder på internet, för ett erkännande av de slående likheterna.
Originalbilden innehåller tre distinkta fossilkanditater.
Inzoomning på "Sjöliljan", <---> En fossil funnen på jorden
Oavsett om mönstret är resultatet av slumpmässigt slitage eller något annat, så är möjligheterna att gå från spekulation till experimenterade för alltid förlorade. Tre och en halv timme efter att bilden tagits, beslutade nämligen någon på NASA att det utmärkande området på stenen skulle slipas ned.
Förmodligen är inte Dr. Hoover ensam om att reagera på det märkliga i beslutsfattningen. Man behöver knappast vara expert för att instinktivt ifrågasätta logiken i detta destruktiva agerande. Försök måla upp scenariot, där en arkeolog så snart hen gjort ett eventuellt revolutionerande fynd tar fram en hacka och slår sönder det. Personligen har jag svårt att få det trovärdigt.
De tre intressanta strukturerna på stenens yta slipades ned till damm bara 3,5 h efter upptäckten.
Som vanligt uteblir någon officiell förklaring från NASAs sida. Dr. Hoover säger sig emellertid ha fått ett inofficiellt svar från en anförtrodd som motiverade det hela med att de letade efter spår av kol. Argumentet kontras av att man inte behöver hitta kol för att säkerställa att något är en fossil. Men även om det så vore, känns det synnerligen drastiskt att bestämma sig för en operation som förintar fyndet på köpet.
Själv ser jag ingen anledning att tvivla på vad Dr. Richard B. Hoover har att säga och accepterar därmed också att utomjordiska livsformer är ett faktum. Det synnerligen intressanta i den här historien är dock att det verkar finnas krafter, som inte bara motsätter sig men även aktivt motarbetar idéen om ett universum fullt av liv, hur mycket som än talar för ett levande kosmos.
